MC-krasch

Jag kraschade med crossen på Ränneslätt för ett tag sen. Bröt lårbenet rakt av och åkte ambulans till Eksjö där jag opererades under narkos. Ett lårbensbrott är rätt allvarligt och i värsta fall river benpipan upp ett hål i artären i benet, och då är det kört.

Jag sov två nätter på sjukhus innan jag fick komma hem. Nu i efterhand kan jag säga att det var några fruktansvärt smärtsamma moment under de dagarna. Transporten hem gick via en rullstol fastspänd i en färdtjänst-taxi och varenda litet gupp i vägen var enormt smärtsamt. Familjen visste såklart att jag var på väg hem, men när jag rullade ut ur taxin med rullstolen stod hela familjen och en granne och väntade på mig. Barnen (ja, alla kanske) blev nog lite chockade när de såg vilket skick jag var i. De höll sig lite på avstånd och visste inte riktigt vad de skulle säga. När jag närmade mig bron såg jag att Milla hade fixat med ljus och ställt fram blommor. När jag kom in fanns det ännu mer iordningställt och hon hade fixat med presenter, mer blommor, och till och med skrivit ut bilder på Lotta och på alla barnen så att jag skulle “kunna titta på de jag tycker om”, som hon sa :) Den tjejen har nog det största hjärta jag har stött på, och man blir såklart oerhört rörd när hon visar så mycket omtanke om sin pappa.