Milla cyklar själv till skolan

Nu när Milla börjat ettan har hon fått börja cykla själv till och från skolan. Idén föddes när vi planerade hösten med lämning och hämtning då barnen har begränsade tider på fritids och dagis. För Millas del blir begränsingen inte märkbar då hon har 15 timmar per veckan (3 h/dag) men går i skolan till 13.20. För Elis däremot som har 25 timmar per veckan blir det en stor skillnad. Han kommer att gå mellan 9-15 mån-tor och vara ledig varje fredag. Milla börjar då kl 8 och vill vara på fritids till kl 16 tillsammans med sina kompisar. Vi vill gärna att Milla ska få vara där till kl 16 då kompisar är viktigt för henne och hemma finns bara en mamma som ammar lillasyster och ingen större stimulans. Iallafall, att lämna kl 8, gå hem, lämna kl 9, hämta kl 15, gå hem, hämta kl 16 var ju verkligen inget alternativ så vi fnulade och tanken om att Milla kanske kunde cykla till skolan iallafall föddes. Vi pratade med Milla och hon sken upp som en sol och sa direkt “men kan jag inte få cykla hem själv också”. Problem solved :) Vi har gett Milla en mobiltelefon, dels som en morot men dels också för att vi vill att hon ringer när hon cyklar hem. På så sätt vet vi när vi kan vänta henne och vi har koll på att allt går bra.

Milla har nu cyklat en vecka själv och det går hur bra som helst. Hon passar sina tider och hon cyklar raka vägen. Vår stora tjej!

Första gången hon cyklade hem ringde hon från skolan, jättebra. Sen ringde hon igen och första tanken var att det var nåt knas, men nej då, hon ville bara säga att hon var vid lekparken och snart var hemma. Gulle!

Däremot bekymrar jag mig för Elis dagisgång. Att få korta dagar och missa en fredag, vad kan det ställa till med hans plats i gruppen? Han ogillar ju också verkligen ändring i rutiner. Och vad i hela friden ska han göra hemma en hel fredag? Jag helammar och bär mycket på Ebba som såklart inte är särskilt självständig, än mindre än sina syskon som tog napp. När det kommer till dagisbiten känns det som om man straffar de stora barnen genom att skaffa syskon. Elis ville vara ledig en dag i våras så det fick han. Jag förklarade flera gånger att ingen annan är hemma, bara jag och han. Men såklart är det svårt att koppla, så hela dagen frågade han “är Gustav hemma, är Albin hemma, är Tim hemma”. Sen ville han inte vara ledig fler dagar, det var ju faktiskt inte särskilt kul. Jag var ju stor och tung och höggravid så några utflykter var det inte tal om. Det kommer det ju inte att bli med en bebis heller. Tycker uppriktigt synd om Elis i det här fallet.